ALLSVENSKAN 2010, plats 14-16

Den allsvenska tävlingen mellan mig Wickan och Martini Lill-Holm är här igen. För fjärde året i rad. I en tävling som jag var den förste i historien att vinna. Vi börjar med de tre sista platserna. I år går jag all in magkänsla.

14. Gefle
Förutom poäng borta mot Åtvidaberg (se koppling nedan) så lär Gefle få det tungt. Jag tror visserligen det varje år, och sedan lyckas ändå Pelle Ohlsson leda laget till en mittenplacering, med ett tryggt avstånd ner till kvalstreck. Detta trots att han varje säsong får finna sig i att ledningen säljer vidare spelare eftersom just det är Gefles melodi. Men det här året blir det inget tryggt avstånd ner till kvalstrecket. Inte när hösten sätter fart i alla fall. Och därför tror jag att det blir just GIF som får kvala. Det som talar emot det är att truppen än så länge är hyfsat intakt från i fjol, men Hasse Berggren blir inte yngre. Och Jonas Lantto blir knappast längre. Fast då är det ju tur att man värvat långlånge Mikael Dahlberg från Djurgården. Han blir ett utmärkt tillskott och en bra target player. Det andra anfallsglada nyförvärvet är talangfulle Jakob Orlov. Men även om han öste in mål för Skövde AIK i division 1 så var det i division 1, och till allsvenskan är det ett stort steg för en spelare som inte klarade av att överlista FC Trollhättans backlinje i kvalet till superettan. Att kreative Chibsah är kvar gillar jag men Bapupa, som kunde hitta på ännu mer, kommer att saknas när han nu provar lyckan i Kalmar. Pelle, Pelle, vad kommer du att hitta på i år? Och vad hade du kunnat hitta på med ett bättre material? Chansningen är dock att Gefles livlinor börjar ta slut och att den sista är ett kvalspel i ett jävligt kallt november.

15. GAIS
För makrillarna blir det en mardrömssäsong. Ekonomin är redan idag dålig och GAIS har varit tvungna att göra sig av med spelare på löpande band. Men man har inte gjort sig av med den som skulle ha gett mest pengar – Wanderson. Han är också den som kommer att betyda mest sportsligt för det grönsvarta laget. I sommar tror jag dock att det är ett måste att sälja brassen. Wandersons motivation är ett stort frågetecken och han vill vidare ut i Europa, alternativt till ett allsvenskt topplag som får skadebekymmer i jakten på guldet (så blir det AIK, Malmö eller Holland för GAIS enda stjärna?). Tror inte Alexander Axén är mogen att driva detta lag på egen hand. Det visade han redan i fjol innan Benny Lennartsson kom in och stöttade. Nu är han ensam igen, ung, orutinerad, i ett lag som har det kärvt och som har en stjärna som vill därifrån. Nej, det blir respass för GAIS i år. Rakt ner i superettan.

16. Åtvidaberg
Koppar har haft en stor betydelse för den svenska historien och inom svensk kultur. I mitten av 1600-talet var koppargruvan i Falun den största i Europa och hela Sveriges ekonomi hölls uppe tack vare en lönsam årlig malmbrytning på cirka 3000 ton. Åtvidabergs FF i sin tur har haft en stor betydelse för den svenska fotbollshistorien och nog är Ralf Edström kult nog. Det är också roligt att Kopparvallen (ja go vänner, här kom då den självklart långsökta kopplingen till inledningen) åter blir en allsvensk arena, men det blir endast ett kort gästspel i landets högsta liga. ÅFF kommer hjälplöst sist och det finns verkligen ingenting som tyder på att laget skulle vara redo för allsvenskan. Kristian Bergström är visserligen en bra mittfältsmotor med mycket rutin, men det kommer knappast att räcka när resten av truppen är ung. Ambitiös möjligen, men väldigt orutinerad. I anfallsspelet är det Dirk Kuyt-löpande Oscar Möller som kommer att springa och spinga och vinna publikens hjärtan, men det gäller att mata in bollar i nätmaskorna också och någon målskytt finns inte i Åtvid. Försvarsspelet har varit hyfsat under försäsongen men faktum kvarstår: det finns hårdare metaller än koppar. Koppar är visserligen väldigt bra på att leda ström men det gynnar väl bara Gefle?