lördag 11 april 2009

Snart skiner Poseidon



Blev väldigt glad när jag läste att IFK Göteborg äntligen bytt inmarschlåt. För mig som går och ser fotboll i Göteborg titt som tätt och som definitivt tänkt att göra det detta året då jag numera bor i Göteborg, plus att nya Gamla Ullevi lockar, så känns det grymt.

Tyckte om Joel Alme på skiva förra sommaren och en av låtarna jag tyckte om var "A summers youth", som han ju också tidigare gett bort till Hästpojken som gjorde sin version på melodin han älskade så mycket - "Utan personlig insats".

Nu kommer den tredje versionen på den fantastiska melodin som heter "Snart skiner Poseidon". Och den är alltså tänkt att fungera som IFK Göteborgs nya inmarschlåt. Helt rätt tänkt! Bra text, grym melodi och lätt att sjunga med i på ett brötigt "Just idag är jag stark"-sätt lika väl som på ett magiskt "You'll never walk alone"-sätt.

Tummen upp till IFK! Idag hade låten premiär på nya Gamla Ullevi och låten verkar föra goda krafter med sig. Blåvitt håller på att utklassa Djurgår'n.

I sammanhanget har det dock dykt upp en riktigt usel "Tommy Nilsson"-låt "En stad, ett lag" vilket för det första inte alls stämmer då staden har fyra lag i högsta divisionen. Men låten är kräkframkallande. Till och med "Heja Blåvitt" från 1867 är bättre.

tisdag 7 april 2009

Superchockskiten vi matas med.

JOURNALISTIK. Var tvungen att fota Aftonbladets "etta" häromdagen. På förstasidan lyckas de få in sina tre ledord: chock, extrem och super.

Vad det handlar om? Ja, se själva. Om att det blir 12 plusgrader i april. Vilket det mig veterligen blir varje år.

Vilka amatörer det måste sitta på redigeringen där. De journalisterna som håller klass på "Bladet" - de är inte många - måste ju skämmas.

Nästa gång någon stolt berättar att "jag jobbar på blaaaadet" ska jag bara skaka på huvudet och gå därifrån. That's a promise.

fredag 3 april 2009

Allsvenska tipset 2009 - plats 1-3 plus bonustips

1. Elfsborg. Ante Covic. Abbas Hassan. Mycket hänger på er två. Målvaktsposten – den efter Johan Wilands avsked avgörande punkten. Just nu ser den extremt svag ut. Det är också den som fått mig att stöta och blöta beslutet om att placera Elfsborg som svenska mästare i evighet. Men nu har jag bestämt mig. För i övrigt har Elfsborg allsvenskans absolut bredaste och bästa trupp. Det är också spelare som inte är på väg att lämna laget. Stefan Ishizaki möjligtvis, men annars finns där lirare som redan har provat utomlands eller helt enkelt inte är redo. Inte när det kommer lukta SM-guld i sommar. Anders Svensson är tillsammans med Henrik Larsson allsvenskans bästa spelare men han är inte ensam om att vara en drivkraft i det gula laget. Martin Ericsson kom hem till Sverige och valde överraskande Borås före Göteborg och hans passningsspel tillsammans med Svensson, Ishizaki och dansande Emir Bajrami kommer att bli fantastiskt att se. Dessutom har Elfsborg tre (!) riktigt bra alternativ till den enda anfallspositionen. James Keene, Denni Avdic och så superettans mest eftertraktade spelare, nyförvärvet från Falkenberg, Joel Johansson. För defensiven på mitten kan de välja mellan Jari Ilola, Daniel Mobaeck och Helgi Danielsson. Teddy Lucic har fått en ny mittbackskollega, Anders Wikström, en av Gefles bästa spelare i fjol. Mathias Florén och Johan Karlsson är kanske inte de där flygande offensiva ytterbackarna men de är riktigt bra spelare och viktiga, framför allt Karlsson. Jag är väldigt imponerad som nämnt av bredden i Elfsborgs trupp. Som jag tror är en guldtrupp som tränare Magnus Haglund kontinuerligt kunnat bygga upp tack vare en fantastisk klubbledning som varje år värvar de hetaste spelarna. En eloge till det. Men som sagt, Ante Covic, Abbas Hassan, ni måste upp till bevis.

2. IFK Göteborg. Dörren till omklädningsrummet står på glänt. En mjuk och lite sorgsen melodi nynnas någonstans där inifrån. När man kommer närmare hör man vilken sång det är. Västsvenska stämmor har försiktigt tagit ton och man hör de välbekanta orden och den lika välbekanta melodin. ”Pappa kom hem, för jag längtar efter dig”. Niclas Alexanderssons avsked tror jag kommer betyda mycket för IFK på ett negativt sätt. Det var han som gjorde Adam Johansson till en landslagsman. Det var hans rutin och smartness som gjorde att IFK:s ungtuppar blivit så bra som de nu är. Men jag tror inte riktigt att Erik Lund, Jakob Johansson, Sebastian Eriksson, Robin Söder, Nicklas Bärkroth och de andra var riktigt redo att släppa Alex hand. Otroliga talanger givetvis, men vad skulle hända om laget fick motgång? Thomas Olsson är en nyttig spelare och kan säkert fungera som ”pappa” men Tobias Hysén som är oerhört nyttig för IFK:s sätt att spela med snabba omställningar tror jag inte har riktigt den typen av respekt hos småkillarna. Han är mer den skämtsamma typen som lär leva rövare med Stefan Selakovic. Vilket, om det går bra för laget, kommer betyda en fortsatt fantastisk stämning i Blåvitt. Ett U21-EM står för dörren och IFK har flera representanter i Sveriges lag. Sådana viktiga pjäser som Pontus Wernbloom, Gustav Svensson och Mattias Bjärsmyr och kanske Erik Lund och Sebastian Eriksson är aktuella att spela i den blågula tröjan under den andra halvan av juni månad. Bjärsmyr har redan sagt att han är sugen på att prova proffslivet och han lär se U21-EM, precis som de andra, som ett utmärkt skyltfönster. Jag tror också att nyblivne A-landslagsmannen Adam Johansson kan sticka utomlands i sommar om rätt bud kommer. Så hemvärvningen av Karl Svensson som misslyckats med det mesta sedan han lämnade IFK och ingick i landslagstruppen VM 2006 kommer att betyda enormt mycket för Blåvitts defensiv där Ragnar Sigurdsson redan är dominant och där Hjalmar Jonsson och Adam Johansson är bra ytterbackar med två goda alternativ i Sebastian Eriksson och Erik Lund. På mitten kommer Gustav Svensson göra ett hästjobb i vanlig ordning. Och Pontus Wernbloom, hur man nu väljer att använda honom i år, han kommer att fortsätta växa. Säkert ännu mer efter U21-EM då han fått spela stora matcher (det kan ju faktiskt få den effekten också). IFK Göteborg är det lag som kommer att älska mest att spela på den nya fantastiska fotbollsarenan Gamla Ullevi. Räkna med ett enormt tryck. Förra årets publiksvek berodde mest på tröttheten på ett ekande öde Ullevi så detta var verkligen på tiden. Publiken och den härliga ungdomliga energin i laget samt tränarteamet Stefan Rehns och Jonas Olssons fenomenala hjärnor kommer definitivt göra IFK till ett topplag även i år. Men jag tror inte Blåvitt går hela vägen.

3. Kalmar. Kalmar gjorde klart flest mål i allsvenskan i fjol, hela 70 stycken. Men då var Patrik Ingelsten, Cesar Santin och Viktor Elm de stora fabrikörerna och de har lämnat. Att så många mål försvinner är det som gör att Kalmar inte försvarar sitt guld. Rasmus Elm har tagit ett rejält kliv och jag blir förvånad om han är kvar i Kalmar efter U21-EM där han kommer vara fantastisk att skåda. Med Rasmus borta har Kalmar blivit av med topparna i laget, men har ändå en imponerande bredd. Lasse Johansson och Henrik Rydström håller fortfarande klass på mitten, Daryl Smylie är ett okej nyförvärv från Ljungskile, likaså Tobias Eriksson från GIF Sundsvall och brassen Lourival Assis som ska vara en giftig yttermittfältare. Daniel Sobralense fick inte spela mycket i fjol men gjorde mål när han fick chansen och kan få ett genombrott i år. Daniel Mendes däremot är jag tveksam till, han sög i AIK. Kanske att han trivs bättre i Kalmar men frågan är hur ofta han får spela i den stenhårda konkurrensen med Abiola Dauda och David Elm om forwardpositionen. Emin Nouri är en av mina favoritytterbackar och jag tror han kan bli en A-landslagsspelare så småningom. Marcus Lindberg och Joachim Lantz är mittlåset som gav guld 2008 och de är samspelta och kommer att betyda mycket för defensiven. Nanne Bergstrand är allsvenskans skönaste tränare (Janne Andersson är närmast) och en riktigt bra sådan. Han kan med sitt taktiska kunnande göra storverk med Kalmar i år igen. Men Champions League och ständiga värvningsrykten och två bättre fokuserande utmanare i Elfsborg och IFK Göteborg kommer att göra att Kalmar inte blir bättre än trea.


Allsvenska tabellen vid sommaruppehållet
1. Elfsborg
2. Helsingborg
3. IFK Göteborg
4. AIK
5. Kalmar
6. GAIS
7. Halmstad
8. Örebro
9. Malmö
10. Djurgården
11. Häcken
12. Örgryte
13. Trelleborg
14. Hammarby
15. BP
16. Gefle

Skytteligan - topp tre
1: Anselmo, HBK
2: Robin Söder, IFK
3: Kim Olsen, ÖSK

Assistligan - topp tre
1: Henrik Larsson, HIF
2: Stefan Ishizaki, IFE
3: Rasmus Elm, KFF

Fem spelare som kommer att lämna allsvenskan innan sista matchen är färdigspelad.
Mattias Bjärsmyr, IFK
Adam Johansson, IFK
Rasmus Elm, KFF
Ivan Obolo, AIK
Anel Raskaj, HBK

Tre tränare som får sparken.
Tony Gustavsson, Hammarby
Per Olsson, Gefle
Mikael Stahre, AIK

Spelare som står för den största skandalen utanför fotbollsplanen.
Wilton Figueiredo

Vilket lag som kommer att värva flest spelare under säsongen.
AIK

Bäst i regionen
Väst:
Elfsborg
Skåne: Helsingborg
Stockholm: AIK
Övriga: Kalmar FF

Fairplay: Elfsborg
Busligan: Örgryte

Årets målvakt: Kim Christensen, IFK
Försvarare: Adam Johansson, IFK
Mittfältare: Rasmus Elm, KFF
Anfallare: Anselmo, HBK
Tränare: Sixten Boström, ÖSK

Gör flest mål: Helsingborg
Gör minst mål: Gefle
Släpper in flest mål: Brommapojkarna
Släpper in minst mål: IFK Göteborg

Vilken spelare får flest varningar?
David Leinar, Örgryte

torsdag 2 april 2009

Allsvenska tipset 2009 - plats 4-5

4. Helsingborg. Ledsen Martin, men efter att ha tippat Helsingborg som vinnare två år i rad så ger jag nu upp. Laget blir inte bättre än 4:a den här säsongen heller men det tror jag för att de gång på gång bevisat det. Utan den förutsättningen skulle de säkert ligga topp tre. För värvningarna är riktigt smarta. Erik Sundin har länge varit en offensiv favorit i Trelleborg på grund av sin kvickhet, men där har spelarna runt omkring, i alla fall inte i offensiven, hållit måttet. I Helsingborg får han en helt annan omgivning och det ska bli mycket spännande att se honom. Men den största anledningen till att jag tycker att värvningen av Sundin är smart, det är alternativen på kanterna. Erik Sundin gör att man nu kan spela Christoffer Andersson som ytterback om man måste det (kanske t ex en skada på Adama Tamboura uppkommer). Erik Sundin gör också att man kan flytta upp René Makondele i anfallet – han funkar ju bra med Henke – om man måste det (kanske t ex en skada på superlöftet Rasmus Jönsson uppkommer). Och detta säger jag trots att man nu har tre fantastiskt spännande alternativ att para ihop Henke med. Det andra nyförvärvet är nämligen en personlig favorit – Magnus Arvidsson! Han ska visserligen bara fungera som back up fram till sommaren men helvete vad coolt det vore att se Arvidsson och Henke ihop. Det skulle bli lika stor skillnad i att tänka löpvägar som ett parti schack där Magnus och Henke är ryska världsmästare och där försvararna framställs som två George W Bush – föredettingar och efterblivna. Den tredje värvningen är mittfältaren Yakubu Alfa (vilket fantastiskt namn!) och 18-åringen från Nigeria verkar minst sagt intressant och utvecklingsbar. Tänk vad Henke skulle kunna lära honom (allt utom Zorro-finten förmodligen). Längst bak tillkommer också Markus Holgersson från Ängelholm som är en lång och ståtlig back. Dessa spelare är alltså nykomlingar till i stort sett en intakt trupp som är riktigt respektingivande med sin rutin. Mittbacken Joel Ekstrand i mittförsvaret spås en lysande framtid men vem som ska spela bredvid honom är egentligen Helsingborgs enda riktiga problem. Hannu Patronen har mycket mer att bevisa. Tur då att mittfältet är så starka framför dem. Marcus Lantz är en klasspelare och Òlafur Skúlason är stark men skadebenägen. Andreas Landgren är också en kämpe och Isaac Chansa kan springa på bra länge. Tamboura förresten – vilken ytterback! Men stannar han hela säsongen? Daniel Andersson är målisen som stod samtliga 30 matcher i fjol och gjorde det bra – en rutinerad gubbe. Men den mest rutinerade gubben av dem alla, och han som mycket hänger på även i år, det är naturligtvis Henrik ”Henke” Larsson. Han om någon borde ju få bort den där ojämnheten som HIF visar upp år efter år.

5. AIK. För tredje året i rad slutar den allmänna idrottsklubben ifrån Solna på femte plats. Och det är bra gjort med tanke på den förbryllande tunna och skadebenägna trupp man har. Bojan Djordic och Gabriel Özkan personifierar den. Nye holländaren Jos Hooiveld är en riktigt spännande värvning. Mittbacken har blivit utsedd till finska ligans bäste försvarare två år i rad och har imponerat under försäsongen. Jag tror han och Per Karlsson kommer att hitta varandra snabbt tillsammans med landslagsmeriterade ytterbackarna Nils-Eric Johansson (tidigare mittback) och Markus Jonsson. Potential att vara en av de bästa fyrbackslinjerna i årets allsvenska tycker jag. Tyvärr hade AIK en sabla otur med målvakten Tomi Maanoja som bröt benet för ett par veckor sedan. Enligt finsk media är han den störste målvaktstalangen de fått fram, och det säger inte lite i ett land med god målvaktstradition. Så AIK får ställa Daniel Örlund mellan stolparna igen, i alla fall en helt okej målvakt. Framåt ser det klent ut i AIK. Visst drömmer man om att få se talangen Özkan få vara skadefri och för en gång skull få tid på sig att slå igenom men allt känns så osäkert med honom. Framför allt eftersom det ska klämmas in ett U21-EM på hemmaplan mitt under säsongen där han förmodligen deltar. Argentinaren Jorge Ortiz är rätt seg men levererar ändå en del assists och han gillar att lira med landsmannen Ivan Obolo – i mitt tycke bland allsvenskans tre-fyra bästa anfallare. Jag tror Obolo kommer göra en hel del strutar även i år. Kenny Pavey kommer springa och slita och dribbla och slå inlägg som vanligt på sin yttermittfältsposition och han blir en viktig kugge på ett riktigt blekt mittfält.där Daniel Tjernström inte längre är vad han en gång var. Mikael Stahre har fått det underbara uppdraget att ta över ett AIK som känns jävligt labilt. Men jag har en känsla av att Stahre kan styra upp det och skapa ett lag av lirarna och ett lugn i truppen. Återstår att se om han kan skapa ett lugn hos Black Army också. Och så var det det där med bortabojkotten… suck…

onsdag 1 april 2009

Allsvenska tipset 2009 - plats 6-7

6. Halmstad. När jag såg Anel Raskaj live för första gången blev jag omåttligt förtjust. I 45 minuter gjorde han och resten av ”smurfligan” som de ville med IFK Göteborgs försvar – och det vill inte säga lite. I halvtid kände sig Stefan Rehn/Jonas Olsson tvungen att byta in Gustav Svensson som en defensiv mittfältare bakom den defensive mittfältaren. Ett genidrag visade det sig, det var nämligen enda sättet att få stopp på Raskaj. För varje gång 19-åringen i den första halvleken fick yta att vända upp gick det inte att stoppa honom. Det blev farligt gång på gång på gång. Till höger har han Michael Görlitz, i mitt tycke allsvenskans bäste yttermittfältare och till vänster Marcus Olsson, tvillingbror med Martin i Blackburn. Och Marcus är ingen dålig talang han heller. Dessa tre unga spelare är en fröjdig offensiv kraft i Halmstad BK – och framför dem, där har de en målskytt av rang: Anselmo (15 mål under debutsäsongen i fjol). Bakom ”smurfligan” finns städare som Sebastian och Andreas Johansson, båda duktiga, den sistnämnde till och med riktigt, riktigt bra med en grym kondis och löpvilja. Och det är tur för Halmstad att de har Team Johansson. För backlinjen är sådär. Först och främst är den stenhård och framför allt Tomas Zvirgzdauskas är grym med skallen (såg bara Jörgen Wålemark vinna mot honom i nickduellerna i fjol). Tommy Jönsson, mittbackskollegan, är också han bra i luften och precis som Zvirgzdauskas smäller han på utav bara helvete. Men, och det är ett stort MEN. De är ganska långsamma. Och om vi ska återvända till den där matchen mot IFK Göteborg på Ullevi i somras så var den andra halvleken totalt dominerad av hemmalaget. IFK-spelarna kontrade och sprang runt, förbi och ifrån samtidigt som HBK-försvaret tog sig fram likt tjockisar genom tunnelbanespärrarna i Stockholm. Och de kommer inte vara snabbare i år. Per ”Texas” Johansson skrev en fantastisk krönika i årets första nummer av Offside men han är inte den vänsterback han en gång var och hans krönikor hjälper inte. Och Mikael Rosén på högerbacken har långt ifrån den acceleration och fart han hade på 60-talet när han fortfarande var ung. Tur för Halmstad att de i år, till skillnad från i fjol, har med sig fantastiske finske målvakten Magnus Bahne från start. Han, smurfligan och Anselmo är receptet för en placering på den övre halvan. Och skulle nån i offensiven försvinna så finns ju alltid bröderna Kujovic – nån gång blommar de väl ut?

7. Örebro.
Jag tror att publiken som skriker ”tjockis” efter Emra Tahirovic i inledningen av säsongen kommer att få äta upp det. Än så länge känns Emra som en ersättare till Eric Bassombeng på högerkantens offensiv, Bassombeng som varit riktigt bra under försäsongen, På vänsterkanten i det spännande tremannaanfallet finns finske landslagsmannen Roni Porokara som kommer springa kortaste vägen, rakt igenom motståndarförsvaren från sidlinjen rakt in i banan. Eller så kommer passningen snett inåt bakåt till Örebros bästa spelare Kim Olsen. Riktigt bra gjort av ÖSK att lyckas behålla honom och hans mål kommer betyda mycket för ÖSK som numera känns närmare toppen än botten. Mycket tack vare att de lyckats behålla kärntruppen med spelare som Fredrik Nordback och Patrik Anttonen (som gjort en sjukt bra försäsong). På mitten kommer Nordin Gerzic springa omkring med en lika låg tyngdpunkt som dvärgen i Fångarna på fortet med en uppsättning nycklar. Men de nycklarna, de offensiva nycklarna, kommer betyda mycket för ÖSK i sommar och Gerzic är ytterligare en spelare som ÖSK gjort rätt i att förlänga med. Sedan är det sjukt att en spelare som var så talangfull som Kristoffer Näfver nu är helt ute ur rampljuset. Killen har inte levererat alls och har ett självförtroende någonstans under Gerzics tyngdpunkt. En som dock har levererat på plan är nyförvärvet och fansens nye gunstling, amerikanen Alejandro Bedoya som kommer vara ett utmärkt alternativ, eller komplement, till Gerzic. John Alvbåge i målet är en av Sveriges bästa målvakter och det är inte helt omöjligt att han tar tillbaka en landslagsplats till hösten. Försvarslinjen då? Nja, här har vi det som känns osäkert och som håller kvar ÖSK i mitten. Bra ytterbackar i Samuel Wowoah och Anttonen som fungerar bra i Örebros härliga offensiv men mittlåset känns kass. Magnus Wikström i all ära men vem i h-vete ska spela bredvid honom? Jag tror att svartvitt kommer uppträda osäkert och svajigt i defensiven och det blir helt enkelt akilleshälen i jakten på den absoluta toppen. Trots det tar de platsen som är gjuten för dem, den sjunde. By the way så har ÖSK sålt en jävla massa säsongsbiljetter och Behrn Arena börjar med de nya läktarna på kortsidorna se ut som en av landets hetaste arenor.