8. Malmö FF. Det faktum att ”Himmelsblau” inte längre har den stora pressen på sig som de hade säsongerna efter SM-guldet kan komma att betyda mycket i år. MFF har helt klart ett par av ligans bästa mittfältare – om allt klaffar – Daniel Andersson och teknikern Labinot Harbuzi. Dessutom är Jeffrey Aubynn inte slut som fotbollsspelare och hans ”dojja” kommer hjälpa till med flera fasta situationer. På topp ser det inte lika bra ut som tidigare år. Finska landslagsmannen Jonathan Johansson har lämnat och nu ställs hoppet till Edward Ofere, en kraftfull anfallare som visade sin farlighet i flera inhopp i fjol. Men att MFF bara har fyra renodlade forwards är märkligt, här måste det ju komma någon värvning i sommar, eller? Jag tycker det mesta tyder på att man kommer lira en 4-2-3-1-uppställning men jag tror också talangen Agon Mehmeti kan få ett genombrott i år om/när han får chansen. Och får han det kan säkert Malmö gå över till spel med två forwards så småningom. Jonas Sandqvist är en helt okej målvakt, försvarslinjen också den helt okej, framför allt Ulrich Vinzents. Malmö måste vara det enda laget som har två brasilianare som försvarare! Men här ska vi komma ihåg att nye Ricardo är en härligt offensiv och snabb ytterback som kommer springa fram och tillbaka på vänsterkanten i sann brasse-anda. Kan bli kul. Den nya arenan i Malmö och en ökad publiktillströmning kan kanske hjälpa Malmö högre upp – men jag tror snarare det sätter press på en hårt belastad och tunn trupp.9. Hammarby. Petter Andersson var den första spelaren förra säsongen som jag verkligen imponerades av (han dansade fotboll i premiären mot LSK). Han fortsatte spela osvenskt med högt tempo och det var ingen överraskning att han lämnade klubben efter att jag sett de första omgångarna med Bajen i fjol. Nu saknas han på Söderstadion. Erkan Zengin har också lämnat men nja, det tappet känns inte lika farligt. Han har aldrig riktigt imponerat på mig över tid. Sant är i alla fall att Hammarby IF inte är ett lag för den övre halvan. Niondeplatsen når man efter en stark avslutning på säsongen efter att de värvat/lånat en duktig offensiv spelare under sommaren (Kennedy? Björn Runström?). Sedan är lagen bakom helt enkelt inte tillräckligt bra över en hel säsong. Framåt är man alltså lite för tunna och det kommer inte bli svårt att läsa att många av bollarna kommer att spelas mot Charlie Davies. Carlos Gaete kan få ett genombrott i år och i sådana fall är hans tjänster ute på vänsterkanten viktiga för Bajens attacker. Lolo Chanko blir en ledarfigur mer än någonsin i år men jag är övertygad om att han kommer sköta det ansvaret med bravur. Sebastian Castro-Tello då? Nja, jag tycker han är för seg trots sin fina teknik och tror han kommer se ut som i fjol: som en axelryckning. Längst bak är Rami Shaaban en viktig kugge som en av Sveriges bästa målvakter (så länge han är frisk då förstås) och det kommer betyda mycket för backlinjen med den hyllade nye mittbacken Igor Armas från Moldavien som överhuvud. I premiären borta mot Elfsborg häver tillfälligt Bajens supportrar bortabojkotten, men sedan är tydligen deras önskan att fortsätta med den. Det kommer inte direkt hjälpa laget även om de naturligtvis inte kan sluta med den nu när de höll på hela förra säsongen (utan att lyckas).
10. GAIS. Det första man tänker på är givetvis tappen av Bobbie Friberg da Cruz och snabblöpande Levon Pachan… Packo…Pachta… en jävligt snabb armenier. Just Bobbie måste kännas tungt för Gaisarna även om det var väntat. Levon är ett anfallsvapen mindre och när nu spelet i stället mer kommer att gå genom Wanderson så tycker jag inte man har vad som krävs i den offensiva variationen – trots att brassen är en av de bästa i allsvenskan. Förra årets stora utropstecken i GAIS tycker jag Björn Andersson var som i sin allsvenska debutsäsong gick från att vara en mittback till en anfallare med enorm pondus. Han kommer med stor sannolikhet betyda mycket även i år. Jag tror att nye Pär Eriksson kommer börja där uppe men får Björn förtroendet så kommer han tacka för det med några kraftfulla målgivande nickar. Värvningen Mattias Lindström kan säkert vara en god ersättare till Levon som högerspringare men jag tror inte man ska överskatta hans förmåga bara för att han varit utlandsproffs i Österrike. Däremot gillar jag Daniel Nicklasson på andra kanten, en mycket underhållande spelare när formen är där. Styrkan i Gais sitter trots Bobbies avsked i defensiven. Ifjol släppte makrillarna bara in 36 mål och hjärtat Fredrik Lundgren och starke Richard Ekunde är rutinerade och bra i defensiven. Framför dem kommer Johan Mårtensson hjälpa laget att andas. Men jag tror det är bristen på offensiv kraft som gör att GAIS inte kommer ta tillräckligt mycket poäng i år för att tillhöra den övre halvan. Och just det. Även GAIS kommer att kunna avnjutas på nya Gamla Ullevi.
