Andréas samtal häromdagen fick mig att börja tänka. Är det verkligen så att jag är på väg att bli en, vad folk kallar, toffel?
Först och främst, jag tror inte det. För här måste finnas en skillnad. Toffel är man väl om man är rädd för flickvännen i fråga och gör allt som hon säger till en att man ska göra, för att hon säger det och inte för att man själv vill det?
Jag vill ju verkligen vara med min kära nästan hela tiden. Hon har blivit ett beroende, jag mår bra och jag skrattar. Jag är ju med henne och gör saker för henne för att jag själv vill det. Då är jag väl inte en toffel?
Men jag ger Andréas en poäng. För det är när man sviker sina kompisar, som folk gärna tar benämningen "toffel" i sina munnar, oavsett vilket av två ovanstående scenarion som gäller.
I det här fallet har jag inte svikit någon. Om folk bjuder in sig själva tre dagar före och jag redan är uppbokad på annat som är viktigt både för mig och min flickvän, då är det inte helt enkelt att ändra schemat.
Men jag höjer med detta inlägg ett varningens finger. För att påminna mig om att aldrig glömma mina vänner.
Jag bara känner att jag stått på andra sidan och surat över kompisar och deras flickvänsbehov alltför ofta i mitt liv, och att det nu därför tamejfan är på tiden att jag får leva i kärlek.
lördag 26 september 2009
onsdag 23 september 2009
Min älskling ligger på en spikmatta.
Hon kunde lika gärna legat på mig. Jag är mjukare och varmare.
Men jag ligger bredvid. Och jag är nöjd med det.
För att ha någon bredvid är fantastiskt.
*************************
Appropå kärlek. Zlatans fyra mål på fyra matcher är fan svincoolt.
Men jag ligger bredvid. Och jag är nöjd med det.
För att ha någon bredvid är fantastiskt.
*************************
Appropå kärlek. Zlatans fyra mål på fyra matcher är fan svincoolt.
måndag 21 september 2009
Höst/Vinter/Vår/Sommar/Höst planerat.
Jag är i Åmål och tittar på hur hon vaknar. Det är fantastiskt. Och lugnet före stormen personifierat.
Min framtid har planerats i rekordfart och bitar har fallit på plats. Förutom en hel del springvikariat framöver ska jag gå en starta eget-kurs. Jag kommer få stor nytta av den säger man. Jag tror på det.
Men återigen alla dessa papper som ska skickas till a-kassan. Återigen stressen för att inte bli godkänd. Helvete. Stressen över att behöva ha de ifyllda blanketterna från tidigare arbetsvgivare från 18 augusti 2008 och framåt. Dubbelhelvete. Det handlar i alla fall bara om två blanketter det här året. Istället för 7-8 som jag skulle samla in i fjol. Det känns bra. Men vilket jävla jobbigt system det är.
En vecka sedan jag lämnade New York. Nu är det bara minnen för mig själv och ingen att dela med. Resan var fantastisk, och man bör nog göra det, åka själv alltså, men nästa gång vill jag ha sällskap.
Nu har hon vaknat. Alltid lika spännande.
Min framtid har planerats i rekordfart och bitar har fallit på plats. Förutom en hel del springvikariat framöver ska jag gå en starta eget-kurs. Jag kommer få stor nytta av den säger man. Jag tror på det.
Men återigen alla dessa papper som ska skickas till a-kassan. Återigen stressen för att inte bli godkänd. Helvete. Stressen över att behöva ha de ifyllda blanketterna från tidigare arbetsvgivare från 18 augusti 2008 och framåt. Dubbelhelvete. Det handlar i alla fall bara om två blanketter det här året. Istället för 7-8 som jag skulle samla in i fjol. Det känns bra. Men vilket jävla jobbigt system det är.
En vecka sedan jag lämnade New York. Nu är det bara minnen för mig själv och ingen att dela med. Resan var fantastisk, och man bör nog göra det, åka själv alltså, men nästa gång vill jag ha sällskap.
Nu har hon vaknat. Alltid lika spännande.
måndag 14 september 2009
New York halva dag 5 och dag 6 och lite dag 7
Jag aker hem om nagra timmar. Hem till Sverige igen. Men det kanns bra och jag ar nojd som fan med resan. Lagom med en vecka nar man ar sjalv. Det ar langt mellan samtalen aven om de kan bli riktigt bra nar de val tar fart. Som med min nya kompis fran Indien, 57-arig bankman boende pa Long Island som gjorde att jag nastan konverterade till hinduismen. Mer om det senare nar jag kommit hem. Maste ju dra snart.
Halva dag 5 har ni last om. Efter det gick jag och kolla slutet pa Tottenham-Man Utd och det var da jag traffade indiern. Darefter var jag sa trott att jag gick och la mig. En Carro-siesta sa att saga. Tydligen var jag trott for jag sov 4 timmar. Vaknade och kande att jag inte orkade gora nanting. Sa jag slosade bort lordagkvallen med att kolla film och ata pizzaslajsar och cup cakes.
Darfor var jag rejalt utvilad till sondagen och riktigt peppad vilket var skont. Jag klarade av halva Central Park, museum of Natural History och en riktigt lang promenad ner till 56th street pa 3rd avenue dar jag hittade Johhny Rockets. En dubbel cheddarbacon-burgare och en stor milk shake senare kunde jag knappt ga. Men jag gillade stallet och lamnade rikligt med dricks. Allt var i 50-talsstuk och darfor var det lite konstigt att nar servitorerna helt plotsligt hojde musiken och gick ut och stallde sig och borjade dansa och sjunga sa var det en 60-talslat. Mer om det nar fotona kommer upp.
Har ar forresten vad jag upplevde i fredags.
Och har ar vad jag upplevde sondag kvall utanfor Radio City Music Hall dar MTV-galan pagick. Javligt ball aven om Taylor Swift inte ar en idol. Kolla istallet in Pinks och Beyonces upptradanden fran samma gala. Sjukt hett.
Jag sag av naturliga skal bara vad som hande ovanfor ytan. Men det var kul att se hysterin nar alla kom till roda mattan. Och jag har alltid varit en starfucker. Without the fucking that is...
Nu ska jag kaka nat och sen dra till Newark Airport. Ta hand om er sa lange.
Halva dag 5 har ni last om. Efter det gick jag och kolla slutet pa Tottenham-Man Utd och det var da jag traffade indiern. Darefter var jag sa trott att jag gick och la mig. En Carro-siesta sa att saga. Tydligen var jag trott for jag sov 4 timmar. Vaknade och kande att jag inte orkade gora nanting. Sa jag slosade bort lordagkvallen med att kolla film och ata pizzaslajsar och cup cakes.
Darfor var jag rejalt utvilad till sondagen och riktigt peppad vilket var skont. Jag klarade av halva Central Park, museum of Natural History och en riktigt lang promenad ner till 56th street pa 3rd avenue dar jag hittade Johhny Rockets. En dubbel cheddarbacon-burgare och en stor milk shake senare kunde jag knappt ga. Men jag gillade stallet och lamnade rikligt med dricks. Allt var i 50-talsstuk och darfor var det lite konstigt att nar servitorerna helt plotsligt hojde musiken och gick ut och stallde sig och borjade dansa och sjunga sa var det en 60-talslat. Mer om det nar fotona kommer upp.
Har ar forresten vad jag upplevde i fredags.
Och har ar vad jag upplevde sondag kvall utanfor Radio City Music Hall dar MTV-galan pagick. Javligt ball aven om Taylor Swift inte ar en idol. Kolla istallet in Pinks och Beyonces upptradanden fran samma gala. Sjukt hett.
Jag sag av naturliga skal bara vad som hande ovanfor ytan. Men det var kul att se hysterin nar alla kom till roda mattan. Och jag har alltid varit en starfucker. Without the fucking that is...
Nu ska jag kaka nat och sen dra till Newark Airport. Ta hand om er sa lange.
lördag 12 september 2009
New York halva dag 5
Sag Man City-Arsenal mellan 10 och 12. Han med tva ol och brunch. Kandes konstigt att se PL 10:00 men skont med lite fotboll. Och att hitta en pub som visar soccer 10 am i NY ar fan en bedrift. Sjukt sur dock efter forlusten och Adebayors stampling pa Van Persie samt olampliga malfirande. Vad sysslade han med?
Positivt da? Tomas Rosicky tillbaka for forsta gangen pa ett par ar och malskytt direkt. Kan bli nyttigt framover. Nu slipper vi i alla fall aka till Manchester nat mer i ar. I PL i alla fall.
Nu ska jag se slutet pa Spurs-United pa hotellet. Sen vetifan... Vi far se. =)
**************
Carro har lagt ner sin farm. Det kanns fantastiskt. Och lite vemodigt. Men bara lite. Saknar dig Smokie.
Positivt da? Tomas Rosicky tillbaka for forsta gangen pa ett par ar och malskytt direkt. Kan bli nyttigt framover. Nu slipper vi i alla fall aka till Manchester nat mer i ar. I PL i alla fall.
Nu ska jag se slutet pa Spurs-United pa hotellet. Sen vetifan... Vi far se. =)
**************
Carro har lagt ner sin farm. Det kanns fantastiskt. Och lite vemodigt. Men bara lite. Saknar dig Smokie.
New York dag 3 och 4
Jag kommer bli sjuk. Men det var det vart for jag fick vara med om amerikansk baseballhistoria. Aterkommer till det strax.
Har ju lite kvar pa gardagen att beratta om. Efter bloggandet skulle jag ju ut i modevarlden. Det blev ett antiklimax. Pa Macy's fanns fan ingen gratis sprit och livebanden var klara nar jag val kommit dit. Macy's var inget vidare heller. Laaangt ifran Harrods i London. Och alla moderiktiga besokare var som bortblasta och istallet var dar bara en massa turister - som jag. Men om my man mr Martini varit med sa hade jag i alla fall fatt kul eftersom han formodligen borjat jucka mot montrarna med klockor. Amerikanerna kan det dar med att smalla pa i fethet.
Appropa feta amerikaner, jag har varit pa baseball ikvall. Men som namnt, jag aterkommer till det.
Efter Macy's gick jag en runda pa en halvtimma for att leta andra butiker, gick inget vidare, sa jag tog en tur upp till Bryant Park igen for att se om dar var nan modefest. Men dar var det helt dott. Hitta dock en bar i parken dar jag tog en GT ensam i baren. Dom slosade inte pa groggvirket om man sager sa. Efter det traskade jag till ett kotthak for att kaka och se slutet pa NFL-premiaren. Sen hem.
Dagen idag borjade med tv-tittande. Minst 10 kanaler visade samma bilder fran Ground Zero med minnesceremonien. Sa planen var att ta mig ner dit for att kanna av stamningen (den var inget vidare) och klamma in Century 21st Store. Forst sen frulle. For sen visade det sig da alla stallen slutat servera frukost. 11:10. Sa jag gjorde forstas det som alla Turtlesgubbar gjort. Kaka pizzaslajsar med salami.
Sedan bar det av med tunnelbanan till Ground Zero. Alla vagar var avstangda och man fick inte komma nara. Det sag NYPD i langa regnrockar till. Men man horde samma saker man nyss hort pa tv sa efter lite medlidande drog jag in i ovan namnda affar som ar en stor affar med sjukt mycket klader. Markesklader till nedsatt pris eftersom det finns nat fel pa dom. Till exempel behovde man inte alls betala 35 000 for en kostym fran Gaultier utan det rackte med 9 papp. Som hittat... eh... eller inte. Jag kopte strumpor, kalsonger, halsduk, handskar och ett NY Yankees-paraply istallet. Regnet har verkligen javlats hela dan.
Sen gick jag in pa skoavdelningen och kopte tva par skor till mig sjalv. Jag vet att Carro kommer hata det ena paret men jag valjer att se det som att hon kommer gilla 50 % av inkopen.
Sen akte jag hem, lamnade kassarna, bytte om, och drog mot Bronx och Yankee Stadium for Yankees match mot Baltimore. Det intressante med matchen var att Derek Jeter, superstjarnan som finns pa bild i ett tidigare inlagg har nedan, hade chansen att ga upp i ensam ledning i flest hits i Yankees historia. Forra matchen gick han upp pa delad forstaplats, sa en enda hit behovdes alltsa. En hit = traffa bollen utan att nan tar lyra, det behover alltsa inte vara en Home Run. 2721 var resultatet infor kvallen. Och det blev alltsa 2722. Och sedan ocksa 2723. Publiken var helt galen och stod upp och bara skrek varje gang det var dags for Derek att sla. Sa nar han fixade det skakade hela arenan och blixtrade som fan i kamerablixtrar. Pa sedvanligt amerikanskt maner stoppades matchen sa att han fick ta emot alla hyllningar.
Sen spelade Yankees kass och sag ut att forlora nar bara en liten del aterstod. Sa jag drog hem. Framst for att matchen fran borjan var forsenad med en timma pga regn och blast. Risken var javligt stor att matchen skulle flyttas till en annan dag sa jag ar glad att det blev av.
Nu ar jag tillbaka pa hotellet. Genomsur trots min NY Yankee-poncho.
Kul detalj fran dagen. Pa forsta stallet jag gick in pa for frukost och dar den alltsa inte langre serverades fick jag en bra dialog med kocken. Han kallade mig "papi" hela tiden. Sa som latinosarna tydligen gor (se Prison Break). "Sorry papi, no breakfast". Loved it.
Dags att sova. Dagarna kanns langa nar man gor sa mycket hela tiden. Imorrn har jag inget direkt planerat. Formodligen Central Park men om regnet fortsatter kanns inte det sa kul. Pa sondag ska det bli kanonvader och da ska jag pa gospel i Harlem. Dessutom gar MTV Video Music Awards har i New York pa sondag. Jag sag alla dom galorna fran 1992 och tio ar framat sa det kanns kul att den gar sa nara. Blir nog lite mer kandisfotande da. MATT DAMON!!!
***************
Carolina, alskling, jag ar hemma snart igen. Da ska vi skruva ihop byran. Och jag tar val den dar diskhogen da. Bara du skoljer ur glasen efter all oboy.
***************
Gonatt vanner!
Har ju lite kvar pa gardagen att beratta om. Efter bloggandet skulle jag ju ut i modevarlden. Det blev ett antiklimax. Pa Macy's fanns fan ingen gratis sprit och livebanden var klara nar jag val kommit dit. Macy's var inget vidare heller. Laaangt ifran Harrods i London. Och alla moderiktiga besokare var som bortblasta och istallet var dar bara en massa turister - som jag. Men om my man mr Martini varit med sa hade jag i alla fall fatt kul eftersom han formodligen borjat jucka mot montrarna med klockor. Amerikanerna kan det dar med att smalla pa i fethet.
Appropa feta amerikaner, jag har varit pa baseball ikvall. Men som namnt, jag aterkommer till det.
Efter Macy's gick jag en runda pa en halvtimma for att leta andra butiker, gick inget vidare, sa jag tog en tur upp till Bryant Park igen for att se om dar var nan modefest. Men dar var det helt dott. Hitta dock en bar i parken dar jag tog en GT ensam i baren. Dom slosade inte pa groggvirket om man sager sa. Efter det traskade jag till ett kotthak for att kaka och se slutet pa NFL-premiaren. Sen hem.
Dagen idag borjade med tv-tittande. Minst 10 kanaler visade samma bilder fran Ground Zero med minnesceremonien. Sa planen var att ta mig ner dit for att kanna av stamningen (den var inget vidare) och klamma in Century 21st Store. Forst sen frulle. For sen visade det sig da alla stallen slutat servera frukost. 11:10. Sa jag gjorde forstas det som alla Turtlesgubbar gjort. Kaka pizzaslajsar med salami.
Sedan bar det av med tunnelbanan till Ground Zero. Alla vagar var avstangda och man fick inte komma nara. Det sag NYPD i langa regnrockar till. Men man horde samma saker man nyss hort pa tv sa efter lite medlidande drog jag in i ovan namnda affar som ar en stor affar med sjukt mycket klader. Markesklader till nedsatt pris eftersom det finns nat fel pa dom. Till exempel behovde man inte alls betala 35 000 for en kostym fran Gaultier utan det rackte med 9 papp. Som hittat... eh... eller inte. Jag kopte strumpor, kalsonger, halsduk, handskar och ett NY Yankees-paraply istallet. Regnet har verkligen javlats hela dan.
Sen gick jag in pa skoavdelningen och kopte tva par skor till mig sjalv. Jag vet att Carro kommer hata det ena paret men jag valjer att se det som att hon kommer gilla 50 % av inkopen.
Sen akte jag hem, lamnade kassarna, bytte om, och drog mot Bronx och Yankee Stadium for Yankees match mot Baltimore. Det intressante med matchen var att Derek Jeter, superstjarnan som finns pa bild i ett tidigare inlagg har nedan, hade chansen att ga upp i ensam ledning i flest hits i Yankees historia. Forra matchen gick han upp pa delad forstaplats, sa en enda hit behovdes alltsa. En hit = traffa bollen utan att nan tar lyra, det behover alltsa inte vara en Home Run. 2721 var resultatet infor kvallen. Och det blev alltsa 2722. Och sedan ocksa 2723. Publiken var helt galen och stod upp och bara skrek varje gang det var dags for Derek att sla. Sa nar han fixade det skakade hela arenan och blixtrade som fan i kamerablixtrar. Pa sedvanligt amerikanskt maner stoppades matchen sa att han fick ta emot alla hyllningar.
Sen spelade Yankees kass och sag ut att forlora nar bara en liten del aterstod. Sa jag drog hem. Framst for att matchen fran borjan var forsenad med en timma pga regn och blast. Risken var javligt stor att matchen skulle flyttas till en annan dag sa jag ar glad att det blev av.
Nu ar jag tillbaka pa hotellet. Genomsur trots min NY Yankee-poncho.
Kul detalj fran dagen. Pa forsta stallet jag gick in pa for frukost och dar den alltsa inte langre serverades fick jag en bra dialog med kocken. Han kallade mig "papi" hela tiden. Sa som latinosarna tydligen gor (se Prison Break). "Sorry papi, no breakfast". Loved it.
Dags att sova. Dagarna kanns langa nar man gor sa mycket hela tiden. Imorrn har jag inget direkt planerat. Formodligen Central Park men om regnet fortsatter kanns inte det sa kul. Pa sondag ska det bli kanonvader och da ska jag pa gospel i Harlem. Dessutom gar MTV Video Music Awards har i New York pa sondag. Jag sag alla dom galorna fran 1992 och tio ar framat sa det kanns kul att den gar sa nara. Blir nog lite mer kandisfotande da. MATT DAMON!!!
***************
Carolina, alskling, jag ar hemma snart igen. Da ska vi skruva ihop byran. Och jag tar val den dar diskhogen da. Bara du skoljer ur glasen efter all oboy.
***************
Gonatt vanner!
fredag 11 september 2009
New York dag 2 och 3 i korthet
Best city in the world. Det kan jag skriva under pa. Men det finns fan inget internetcafe och internet ar sjukt trogt.
Jag ska fatta mig hyfsat kort nu. Maste in pa hotellrummet och trycka i mig ett par cup cakes kopta pa Crumbs vid Bryant Park. Min Orebrokompis Oskar tipsade mig ju om dom sa jag hoppas dom passar bra till ett par Budwiser. Sen ikvall vantar Fashion Nights Out. Sag sjukt langa koer utanfor Macy's nyss med finkladda manniskor. Allt fran Jay Z-stuket plus lite bling bling till sjuka kreationer. Det ar alltsa New York Fashion Week, varldens storsta modefest. och jag ska ge mig ratt ut i den ikvall i klader jag shoppade igar.
Jag mar bra forresten. Det funkar att vara sjalv for det finns sa mycket att gora hela tiden. Och det ar javligt skont att om man planerar dagen i New York sa springer man ofta rakt in i handelser och planerar om den. Som idag nar jag rakade ga forbi Late Show with David Letterman samtidigt som Matt Damon kommer ut bakvagen till de skrikande fansens fortjusning. Jag trangde mig in i hogen for att fa smaskiga paparazzibilder. Darefter sag jag nar ett par killar stod och jamforde autografer i sina autografblock och visade gamla bilder pa kandisar som kommit ut fran Ed Sullivan Theatre. Dom star dar varje dag. Bara i Amerika.
Igar var jag pa musikal pa Broadway efter en lang dag med shopping i SoHo, vandring bland acklig fisk i China Town och en fantastisk lunch i Little Italy. Knallade ocksa forbi City Hall och tankte pa Spin City.
New York ar fullt av sopor langs trottoarerna, NYPD ar overallt, pa tv'n pa hotellrummet far jag in sjukt manga kanaler och jag roas som fan av utbudet. Latinosaporna ar fantastiska och slar Days of our Lives med hastlangder. Mest skrattar jag at nyheterna och borgmastarvalets kampanjer med leende vita man som till klinkande pianomusik med sorgsen rost berattar om sjuka barn. Otroligt roligt! Annars ar det det vanliga. Seinfeld och Hell's Kitchen.
Imorrn spelar Jay Z i Madison Square Garden. Honom sag jag ocksa pa stan idag nar han rusade ut fran Radio City Hall med ett gang livvakter. Kameran kom upp forsent men anda - MATT DAMON!
Kopte en New York Pretzel pa batturen ut runt frihetsgudinnan och till Ellis Island dar jag var pa museet dar ute idag. Fattar inte grejen alls. Som en tjock och mjuk salt pinne formad som en kringla.
Imorrn ar det 9/11 och jag ska pa baseball. Kan bli grymt.
Amerikaner ar verkligen feta och installsamma pa riktigt ocksa. Men det har sin charm.
Har fram till i eftermiddag lidigt av jet lag. Eller jat leg. Eller jattelagg. Eller lattejagg. Tog en tupplur efter batturen pa en timma och efter det funkar jag igen. Har annars varit konstant trott med blodsprangda ogon sen jag kom. Ser formodligen hog ut.
Kolla in denna sidan www.mynymemories.com och klicka in koden 7902. Vet inte om det funkar, ska kolla sjalv strax, men vi snackar Jeppe goes turist.
************
Saknar dig Thundercloud. Hoppas du gillar mina shoppingforsok oavsett resultat. Den rosa Victoria's Secret-pasen var lite val iogonfallande nar jag gick omkring pa stan sa jag har verkligen kampat. For you Smokie. For you.
************
Detta var allt for nu.
Jag ska fatta mig hyfsat kort nu. Maste in pa hotellrummet och trycka i mig ett par cup cakes kopta pa Crumbs vid Bryant Park. Min Orebrokompis Oskar tipsade mig ju om dom sa jag hoppas dom passar bra till ett par Budwiser. Sen ikvall vantar Fashion Nights Out. Sag sjukt langa koer utanfor Macy's nyss med finkladda manniskor. Allt fran Jay Z-stuket plus lite bling bling till sjuka kreationer. Det ar alltsa New York Fashion Week, varldens storsta modefest. och jag ska ge mig ratt ut i den ikvall i klader jag shoppade igar.
Jag mar bra forresten. Det funkar att vara sjalv for det finns sa mycket att gora hela tiden. Och det ar javligt skont att om man planerar dagen i New York sa springer man ofta rakt in i handelser och planerar om den. Som idag nar jag rakade ga forbi Late Show with David Letterman samtidigt som Matt Damon kommer ut bakvagen till de skrikande fansens fortjusning. Jag trangde mig in i hogen for att fa smaskiga paparazzibilder. Darefter sag jag nar ett par killar stod och jamforde autografer i sina autografblock och visade gamla bilder pa kandisar som kommit ut fran Ed Sullivan Theatre. Dom star dar varje dag. Bara i Amerika.
Igar var jag pa musikal pa Broadway efter en lang dag med shopping i SoHo, vandring bland acklig fisk i China Town och en fantastisk lunch i Little Italy. Knallade ocksa forbi City Hall och tankte pa Spin City.
New York ar fullt av sopor langs trottoarerna, NYPD ar overallt, pa tv'n pa hotellrummet far jag in sjukt manga kanaler och jag roas som fan av utbudet. Latinosaporna ar fantastiska och slar Days of our Lives med hastlangder. Mest skrattar jag at nyheterna och borgmastarvalets kampanjer med leende vita man som till klinkande pianomusik med sorgsen rost berattar om sjuka barn. Otroligt roligt! Annars ar det det vanliga. Seinfeld och Hell's Kitchen.
Imorrn spelar Jay Z i Madison Square Garden. Honom sag jag ocksa pa stan idag nar han rusade ut fran Radio City Hall med ett gang livvakter. Kameran kom upp forsent men anda - MATT DAMON!
Kopte en New York Pretzel pa batturen ut runt frihetsgudinnan och till Ellis Island dar jag var pa museet dar ute idag. Fattar inte grejen alls. Som en tjock och mjuk salt pinne formad som en kringla.
Imorrn ar det 9/11 och jag ska pa baseball. Kan bli grymt.
Amerikaner ar verkligen feta och installsamma pa riktigt ocksa. Men det har sin charm.
Har fram till i eftermiddag lidigt av jet lag. Eller jat leg. Eller jattelagg. Eller lattejagg. Tog en tupplur efter batturen pa en timma och efter det funkar jag igen. Har annars varit konstant trott med blodsprangda ogon sen jag kom. Ser formodligen hog ut.
Kolla in denna sidan www.mynymemories.com och klicka in koden 7902. Vet inte om det funkar, ska kolla sjalv strax, men vi snackar Jeppe goes turist.
************
Saknar dig Thundercloud. Hoppas du gillar mina shoppingforsok oavsett resultat. Den rosa Victoria's Secret-pasen var lite val iogonfallande nar jag gick omkring pa stan sa jag har verkligen kampat. For you Smokie. For you.
************
Detta var allt for nu.
onsdag 9 september 2009
New York dag 1
Tangenterna sitter inte riktigt dar dom ska. Och det ar snordyrt.
Men har kommer en snabbredogorelse.
Jag har nu varit vaken i 23 timmar och ar ratt sliten. En tulltjansteman gjorde mig nervos med snabba fragor. Jag tror det sprack nar jag forsokte spela avslappnad och hejade Hello Siiirrr... Men jag klarade mig och kom in i landet och ar nu for forsta gangen utanfor Europa. Bara det ar ratt haftigt. Har hunnit med att kolla in omradet kring hotellet. Madison Square Garden ligger mitt emot och Empire State Building fem minuter bort. Sa jag drog upp i huset som King Kong besegrade sa enkelt. Jag tog hissen och fick for mig att jag inte nojde mig med observationsdecket pa 86e vaningen utan var tvungen att ta mig upp till 102a. Det kostade 15 $ extra och kandes javligt onodigt sa har i efterhand. Men spannande att ga pa kommersialismens handgrepp direkt. Gav 1 $ till en hemlos som heter J.R. Fore det sa han Praise the Lord. Efter tyckte han uppenbarligen att jag var snal. Jag flydde in i hotellbaren och spenderade dar min 22a och 23e vakna timma med att skriva vykort till nara och kara. Nu ar jag fardig. Fick inte sa mycket somn pa planet. Men det ar haftigt. Gula taxis, hoga hus och NYPD i varje gathorn. Sirener, pretzels och sopor overallt. Imorrn borjar aventyret pa riktigt.
8 dollar for 12 minuter. Fuck it. Maste kolla facebook ocksa och hitta billigare internetcafe. Men det har ar en drom for mig. Ska kora anda in i kaklet och hinna allt jag tankt.
Pa aterhorande. \ jeppe
Men har kommer en snabbredogorelse.
Jag har nu varit vaken i 23 timmar och ar ratt sliten. En tulltjansteman gjorde mig nervos med snabba fragor. Jag tror det sprack nar jag forsokte spela avslappnad och hejade Hello Siiirrr... Men jag klarade mig och kom in i landet och ar nu for forsta gangen utanfor Europa. Bara det ar ratt haftigt. Har hunnit med att kolla in omradet kring hotellet. Madison Square Garden ligger mitt emot och Empire State Building fem minuter bort. Sa jag drog upp i huset som King Kong besegrade sa enkelt. Jag tog hissen och fick for mig att jag inte nojde mig med observationsdecket pa 86e vaningen utan var tvungen att ta mig upp till 102a. Det kostade 15 $ extra och kandes javligt onodigt sa har i efterhand. Men spannande att ga pa kommersialismens handgrepp direkt. Gav 1 $ till en hemlos som heter J.R. Fore det sa han Praise the Lord. Efter tyckte han uppenbarligen att jag var snal. Jag flydde in i hotellbaren och spenderade dar min 22a och 23e vakna timma med att skriva vykort till nara och kara. Nu ar jag fardig. Fick inte sa mycket somn pa planet. Men det ar haftigt. Gula taxis, hoga hus och NYPD i varje gathorn. Sirener, pretzels och sopor overallt. Imorrn borjar aventyret pa riktigt.
8 dollar for 12 minuter. Fuck it. Maste kolla facebook ocksa och hitta billigare internetcafe. Men det har ar en drom for mig. Ska kora anda in i kaklet och hinna allt jag tankt.
Pa aterhorande. \ jeppe
måndag 7 september 2009
New York - 32 timmar till avresa
Nybliven inneboende hos min kära flickvän sitter jag och försöker vända dygnet. Tisdag morgon flyger jag till New York. It's gonna be fantastic.Jag har aldrig varit där. Men jag har drömt om att åka dit hela mitt vuxna liv. De senaste två åren har jag sparat och sparat. Snart, snart, snart är det dags. Att säga att jag har resfeber vore en underdrift. Jag har aldrig varit utanför Europa tidigare och nu jävlar liksom.
Vad gör man på flyget? Hur beter man sig? Är spriten gratis? Får jag själv välja film? Det blir mycket nytt att se fram emot. Är sjukt peppad bara på flyget. Sedan har jag en diger lista jag måste hinna med under de 7 dagarna som jag på egen hand ska tillbringa i The Big Apple.
Ett axplock lyder som följer:
* Shoppa och äta gott.
* Letterman.
* Musikal på Broadway.
* Empire State Building.
* China Town.
* Festival i Little Italy.
* Turistbuss.
* Hitta godiset Nerds till Carro.
* Joggingtur i Central Park.
* Naturhistoriska muséet och Public Library.
* Crumbs cup cakes.
* Johnny Rockets-milk shakes.
* New York Fashion Week i Bryant Park.
* 10 september har affärerna öppet till elva
* Tänk om Robin Söderling går till final i US Open! Eller va fan, jag kollar knappast på tennis när jag är i NY. Däremot...
*...baseball! Ska se New York Yankees mot Baltimore på Yankee Stadium den 11 september. Ett speciellt datum så det kan bli en stark upplevelse. Det är superstjärnan Derek Jeter som är på bilden btw.
* Gospel i Harlem på söndagen och förhoppningsvis en Barber Shop för en klassisk rakning med kniv.
Helvete. Jag kommer vara helt färdig. Blir nog inget festande alls under veckan. I alla fall, eftersom jag åker själv kommer jag ha ett jäkla behov av att dela med mig av mina upplevelser. Ni som känner mig vet att det kommer bli jättejobbigt att inte ha nån att tjöta med och dessutom att jag är sämst i världen på att kortfattat berätta om saker som hänt. Denna resa är väl den största anledningen till att jag försöker blåsa liv i bloggen igen. Jag måste helt enkelt skriva av mig och tanken är ett inlägg om dagen. Så får vi se om jag orkar.
Nu blir det FM in på småtimmarna. Snart är jag over there. OMG OMG OMG!
söndag 6 september 2009
Hemmakarlsgöra.
Vi är ganska många som håller inne med vad vi känner. Vi män alltså. Vi hemmakarlar.
När frugan, sambon eller flickvännen jobbar och drar in pengar går vi här hemma och suckar och pustar, får hemmet att fungera, håller rent och snyggt. Vad får vi för det? Inte ett skit. Lite närhet hade ju inte varit fel. Lite naket, liksom.
Men när frugan, sambon eller flickvännen kommer hem sent på kvällen efter att "ha jobbat över" så är hon trött, vill ha mat på bordet och sedan gå bums i säng.
Vi har det inte lätt vi hemmakarlar. Vi hade ju så gärna velat ha lite uppskattning efter en hård dag här hemma. Jag tror inte riktigt frugan, sambon eller flickvännen förstår hur mycket vi gör här hemma egentligen. En kram eller i alla fall ett tack hade ju inte varit för mycket begärt.
Nu hinner jag inte skriva mer. Måste hänga och vika tvätt. Sedan väntar disken. Och ångesten över att jag måste söka ett jobb. Gärna ett nattjobb på ett äldreboende. Så att jag hinner med sysslorna här hemma på dagen.
Om ni är fler därute, som är i mitt läge, tveka inte! Hör av er! Vi måste hålla ihop i detta kvinnodominerade samhälle.
När frugan, sambon eller flickvännen jobbar och drar in pengar går vi här hemma och suckar och pustar, får hemmet att fungera, håller rent och snyggt. Vad får vi för det? Inte ett skit. Lite närhet hade ju inte varit fel. Lite naket, liksom.
Men när frugan, sambon eller flickvännen kommer hem sent på kvällen efter att "ha jobbat över" så är hon trött, vill ha mat på bordet och sedan gå bums i säng.
Vi har det inte lätt vi hemmakarlar. Vi hade ju så gärna velat ha lite uppskattning efter en hård dag här hemma. Jag tror inte riktigt frugan, sambon eller flickvännen förstår hur mycket vi gör här hemma egentligen. En kram eller i alla fall ett tack hade ju inte varit för mycket begärt.
Nu hinner jag inte skriva mer. Måste hänga och vika tvätt. Sedan väntar disken. Och ångesten över att jag måste söka ett jobb. Gärna ett nattjobb på ett äldreboende. Så att jag hinner med sysslorna här hemma på dagen.
Om ni är fler därute, som är i mitt läge, tveka inte! Hör av er! Vi måste hålla ihop i detta kvinnodominerade samhälle.
lördag 5 september 2009
Ödesmatchdag.
Jag har vaknat upp tidigt på en matchdags morgon förr. Midsommardagen 2006 till exempel. Med en VM-biljett till en svensk åttondelsfinal bredvid mig. Låt oss säga så här, det är inget gott omen.
Magkänslan är att det här inte är gången som Sverige spelar uruselt på Ferenc Puskas-stadion men ändå vinner. Magkänslan är att det är den här gången som Sverige ligger på och skapar chanser men där matchvinnaren heter Balázs Dzsudzsák och inte Zlatan Ibrahimovic.
Senast vi missade ett mästerskap var VM i Frankrike 1998. Allt blev klart efter en bortaförlust mot Österrike. Jag mår fortfarande lite illa när jag tänker på det. Men VM 1998 blev till slut ett trevligt minne ändå, mycket tack vare det här:
">
Jag kan inte säga att det är undergången om vi missar VM i Sydafrika, det kan vara precis det som behövs för att få in nytänk i landslaget. Det kan vara precis det som ger oss det verkligt nya landslaget. Och en sådan generationsväxling kan man ju också se fram emot.
Bara det inte går åt helvete idag. Så vid närmare eftertanke går jag nog och lägger mig igen.
Magkänslan är att det här inte är gången som Sverige spelar uruselt på Ferenc Puskas-stadion men ändå vinner. Magkänslan är att det är den här gången som Sverige ligger på och skapar chanser men där matchvinnaren heter Balázs Dzsudzsák och inte Zlatan Ibrahimovic.
Senast vi missade ett mästerskap var VM i Frankrike 1998. Allt blev klart efter en bortaförlust mot Österrike. Jag mår fortfarande lite illa när jag tänker på det. Men VM 1998 blev till slut ett trevligt minne ändå, mycket tack vare det här:
">
Jag kan inte säga att det är undergången om vi missar VM i Sydafrika, det kan vara precis det som behövs för att få in nytänk i landslaget. Det kan vara precis det som ger oss det verkligt nya landslaget. Och en sådan generationsväxling kan man ju också se fram emot.
Bara det inte går åt helvete idag. Så vid närmare eftertanke går jag nog och lägger mig igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
