Hemmakarlsgöra.

Vi är ganska många som håller inne med vad vi känner. Vi män alltså. Vi hemmakarlar.

När frugan, sambon eller flickvännen jobbar och drar in pengar går vi här hemma och suckar och pustar, får hemmet att fungera, håller rent och snyggt. Vad får vi för det? Inte ett skit. Lite närhet hade ju inte varit fel. Lite naket, liksom.

Men när frugan, sambon eller flickvännen kommer hem sent på kvällen efter att "ha jobbat över" så är hon trött, vill ha mat på bordet och sedan gå bums i säng.

Vi har det inte lätt vi hemmakarlar. Vi hade ju så gärna velat ha lite uppskattning efter en hård dag här hemma. Jag tror inte riktigt frugan, sambon eller flickvännen förstår hur mycket vi gör här hemma egentligen. En kram eller i alla fall ett tack hade ju inte varit för mycket begärt.

Nu hinner jag inte skriva mer. Måste hänga och vika tvätt. Sedan väntar disken. Och ångesten över att jag måste söka ett jobb. Gärna ett nattjobb på ett äldreboende. Så att jag hinner med sysslorna här hemma på dagen.

Om ni är fler därute, som är i mitt läge, tveka inte! Hör av er! Vi måste hålla ihop i detta kvinnodominerade samhälle.